Vasasjön

Vasasjön var sannolikt mindre från början. Det framgår bland annat av Skånska rekognoceringskartan från 1812-1820. Västra delen verkar ha tillkommit först årtionden in på 1800-talet.

Vasasjön har inget med kungasläkten Vasa att göra. Istället handlar det om fiske med hjälp av vasar. En vase – en hel buske, grenar eller kvistar – stacks ned i sjöbottnen. Där gömde sig småfisk som i sin tur lockade till sig rovfisk. Risvasar användes också som fäste för rom till vårlekande fiskar och skydd för fiskyngel.

Från Vasasjön rinner vattnet vidare genom en gammal kanal. I äldre litteratur står att därnäst följde Ola Påls damm, Smedjesjön, Sjättesjön och Borgasjön. Namnet Sjättesjön har förmodligen inte alls med räkneordet att göra. För att få det till den sjätte sjön måste nämligen Ola Påls damm räknas in och det stämmer inte alls. Den dammen låg nämligen, som en av två dammar, för sig själv någon kilometer västerut åt Rösa till. Sjätte i Sjättesjön har snarare sitt ursprung i ord såsom ”skvalt – skvatte – skvätte”.

Källa:

Thorbjörn Petersen
© Skånes Nordvästpassage.